frokenpernillasord.blogg.se

 

 

Man behöver titta på och granska sin egen undervisning lite då och då.

Eller faktiskt hela tiden. Om vi ska jobba med UDL och formativ bedömning som ju är ett uppdrag vi har. Det är lätt hänt att man går på och jobbar som man alltid gjort.

Betyder det att man inte ska vara nöjd med sin undervisning? Att man måste utveckla och ändra hela tiden vad man gör?

Nej... och ja är svaret på de frågorna. Det viktiga är att vi är medvetna om vad vi gör och varför. Att vi funderar på hur vi bäst ska utveckla våra elevers kunskaper.

Det finns saker som jag fortfarande gör efter alla dessa år som lärare. Jag har fortfarande samma rutiner kring vissa saker i klassen, jag sjunger vissa sånger, kör samma lekar och sk avbrytare och jag har vissa böcker som favorithögläsningsböcker. Vissa metoder kör jag också eller vissa influenser finns i min läs-och skrivundervisning och i matteundervisningen.

Men det finns några saker som jag ändrat på som gäller inkludering, arbetsro och hur jag aktiverar eleverna i klassrummet. Jag har läst och lyssnat till flera olika kunniga pedagoger och tagit till mig en del. En stor del i att jag ändrat mitt sätt att arbeta i klassrummet för att få alla aktiva är KL-kooperativt lärande. Det är nog det som har förändrat mitt sätt att arbeta mest. Det var som en pusselbit som passade in perfekt i det jag gör och som gav mig lösningen för många saker som jag riktigt inte fick till på det sätt som jag ville.

Man kan ta ett material- en PPT, en arbetsbok eller arbetsblad och fundera på hur man med små medel kan ändra arbetet till att aktivera alla eller att se till att det blir en lärsituation.

Jag har några exempel på saker som aktiverar eleverna och som också gör att elevernas kunskaper synliggörs. 

Exempel: 

* Ställ sk feta frågor och gör en EPA eller APE på en genomgång.

* Lägg in begrepp i PPTn och låt eleverna visa med tummen- Jag vet och kan förklara, jag har hört, men vet inte och jag har aldrig hört ordet och har ingen aning om vad det betyder.

* Låt eleverna arbeta i lärpar. Modell kloka pennan.

* Arbeta i grupp kring tex en sorteringsuppgift eller ett venndiagram. EPA, APE

* Ta ett vanligt arbetsblad i tex matte och jobba i lärpar.

* Ge feedback i lärpar.

Ett tydligt exempel på hur jag aktiverar alla elever är mitt nya sätt att arbeta med engelska.

Hur undviker man att alla bara lyssnar på en lärare som dessutom förklarar det mesta på svenska?

Jag pratar engelska 99% av engelsklektionen.

Så här ser de flesta av mina engelsklektioner ut:

När alla kommer in och tills att alla är på plats- eleverna arbetar själva på sin dator  med elevspel/skolplus och gör övningar som ligger länkade i PPT i classroom sedan lektionen innan, för att repetera.

1. Genomgång - Hälsa på alla-talkör

2. Kort vad vi ska göra/hur ser lektionen ut?

3. Smalltalk 5 minuter (med en slide med stödord/frågor) tillsammans med en pratkompis.

4. Genomgång -alltid med bild-och ordstöd i PPT.

APE eller EPA

Träna alla tillsammans - modella - säg efter mig

Sånger

Film exv Peppa pig 

Tydlig info med instruktioner - arbetsboken eller arbetsblad.

 

5. Träna på elevspel, skolplus

Variera - arbeta i engelskboken, arbetsblad, göra egen bok utifrån ett recept, dramatisera

Eleverna har allt i sin dator-så de behöver inte sitta på sin grundplats.

Vi genomgångar samlas alla -några flyttar fram sina stolar, några sitter på pallar och några sitter på mattan på golvet. Detta för att riktigt samlas och för att visa att vi gör och lär tillsammans.

Ett mål i engelska är att våga prata engelska med andra. Hur tränas barnen i detta om det mest är läraren som är muntligt aktiv. Hur tränar man sig i ett språk om man mest får arbeta tyst i en arbetsbok?

När vi kör engelska glosor kör vi modellen Kloka pennan. Läraren säger ett ord. Eleverna arbetar i lärpar. En säger och bokstaverar hur man skriver ordet och den andra skriver. När alla är klara skriver jag upp alla orden på tavlan. Barnen får kolla igenom sina ord. Blev något ord fel, stryker men ordet och skriver om det rätt. Det blir ett bra lärtillfälle och de som inte tränat så mycket innan behöver inte tycka att det känns jobbigt för att de inte har tränat. 

I min grupp vågar alla prata när det är smalltalk. Just den ingrediensen har varit och är ett framgångsrecept när det gäller att våga prata.

I matte funkar detta också. Tidigare när jag hade mattegenomgång i halvklass och jobbade laborativt då hade var och en egen skrivplatta. Nu kör jag med mattekompis vilket gör att alla blir aktiva och är tvugna att prata matte. Där är modellen Kloka pennan suverän. Man har då en skrivplatta per par. En säger hur denne tänker och den andre skriver. Sedan byter man.

Parallellt med det som vi praktiskt gör i matten -både före, under och efter pratar man om vikten av samarbetsfärdigheter för att skapa ett så bra och tillåtande lärandeklimat som möjligt.

Vikten av bild och ordstöd: 

Jag jobbar numer med powerpoints i alla ämnena. Tidigare gjorde jag det bara när vi hade olika teman i NO och SO. Nu gör jag PPTer till nästan allt. Dels för att det blir tydligt med bildstöd och ordstöd, men också för att samlas kring och för att fånga elevernas intresse. Men inte nog med det- allt som vi pratat om finns kvar- Jag behöver sällan skriva någonting på whiteborden sådant som eleverna kanske behöver se för att komma ihåg vad de ska göra- alltifrån instruktioner och texter som de av någon anledning behöver se eller skriva av.

Alla PPTer läggs ut i olika ämnesrum i classroom. Mina elever har en-till-en. De kan arbeta var de än sitter och är inte beroende av whiteboarden som de var förr. De kan även jobba hemifrån när de är hemma sjuka eller behöver komma ikapp av någon anledning. 

Att göra en powerpoint med alla dessa aktiverande ingredienser är en konst i sig.Jag återkommer om just detta om hur man kan göra bra PPTer som aktiverar, synliggör och som stödjer elevernas arbete.